Svensk ordbok 2009, webbversion

å`bäka sig verb åbäkade åbäkat å|­bäk·ar●bete sig på ett uppseende­väckande och löjligt (och i­bland klumpigt) sätt vard.komm.aporna skrek och åbäkade sig○spec. genom grimaser o.d.hon stod och åbäkade sig fram­för spegelnåbäka sigsedan 1783till åbäke Subst.:vbid1-399072åbäkande